Henrik Bergqvist, forskare i allmän språkvetenskap vid Institutionen för lingvistik, har fått anslag till ett treårigt projekt med titeln "Sammansatt perspektiv i epistemisk bedömning: en undersökning av intersubjektivitet i språk".

Totalt beviljat anslag: 3 267 000 kr

Projektbeskrivning

Projektet är en beskrivande och jämförande undersökning av ett begrepp som definieras utifrån två samtidiga perspektiv; talarens perspektiv gentemot en händelse och talarens antaganden om mottagarens perspektiv gentemot samma händelse. Detta kallas för ´sammansatt perspektiv´ och preciseras utifrån ´tillgångs(a)symmetrier´ mellan taldeltagarna. Ett exempel från kogi (arwako, Colombia) illustrerar fenomenet:
   (1a) /eikí nizex/ Så är det. (som sagt/överenskommet)
   (1b) /eikí naza/ Så är det. (så att du vet/tycker jag)

ni- i (1a) används i medhåll eller som bekräftelse av en händelse, medan na- (1b) har en informativ innebörd och fungerar kontrasterande till mottagarens givna ståndpunkt. na- och ni- kan inte beskrivas utifrån mer bekanta kategoriala begrepp som tempus och modus och utgår helt ifrån talarens uppfattning om taldeltagarnas olika position gentemot en händelse. Fyra grundläggande asymmetrier har identifierats: (1) talaren har själv kunskap om något men anser inte att mottagaren har det (talar-asymmetrisk), (2) talaren har kunskap som han delar med mottagaren (symmetrisk), (3) talaren har ingen kunskap men antar att mottagaren har det (mottagar-asymmetrisk), (4) varken talaren eller mottagaren har kunskap (icke-symmetrisk). Variationer på dessa symmetri-konfigurationer existerar med olika tonvikt på talarens respektive mottagarens perspektiv, speciellt vad gäller symmetrisk tillgänglighet där valet av grammatiskt subjekt kan påverka markeringen av vem som har initiativet i ett symmetriskt kunskapsförhållande. Att obligatoriskt markera huruvida något är tidigare känt för mottagaren eller inte, är på samma gång ett typologiskt ovanligt fenomen i form av en böjningskategori och en pragmatiskt grundläggande funktion hos språk mer generellt. Alla språk har strategier för att signalera betydelseskillnader i detta avseende men få språk uttrycker dem i form av obligatorisk verbböjning. Förutom projektsökandes egen forskning på området har ett växande antal observationer av liknande system gjorts i underdokumenterade och ibland utrotningshotade språk i olika delar av världen. Det föreslagna projektet är en vidare och mer typologiskt orienterad undersökning av fenomenet i språk där det har attesterats.

Metodologiskt vilar undersökningen på tillgång till förstahandsdata på språk som identifierats som relevanta för den föreslagna undersökningen. Förutom publicerade beskrivningar av språkliga data så har projektledaren bidragit till att forma ett informellt nätverk av forskare som delar material och information om språk som de arbetar med och som är relevanta för undersökningen. Fältarbete är en viktig del av projektet för att komplettera tidigare insamlade data samt för att samla in nya data på språk som är otillräckligt beskrivna. För att typologiskt relevanta resultat ska erhållas kommer undersökningen svara på hur sammansatt perspektiv uttrycks grammatiskt i de individuella språken men också vad dessa språkspecifika uttryck har gemensamt och vilka generaliseringar som är möjliga att göra utifrån de individuella analyserna. En viktig komponent i detta avseende är olika eliciteringsverktyg i form av spel och uppgifter som utvecklats för att undersöka skilda språkliga fenomen som citerat tal, användningen av mentala predikat i tillskrivandet av inre tillstånd hos andra personer och referensstrategier mellan deltagare. Ett annat projekt som har utvecklat sådana verktyg företräds av en av det föreslagna projektets deltagare, nämligen Professor Nick Evans från Australian National University. Professor Evans har under lång tid intresserat sig för sagda uttryck och är tillsammans med Lila San Roque och den primära projektledaren ansvariga för olika delar av det föreslagna projektet. Detta har teoretisk betydelse i flera avseenden. Dels innebär projektet en undersökning av generell grammatisk karaktär i och med att den undersöker ett kategorialt uttryck vars detaljerade definition har betydelse för synen på vad som är möjligt med avseende på språks grammatiska uttryck. Dels berör det även den sociala sidan av språkstruktur som måste antas vara grundläggande eftersom språk i första hand används för inter-personlig kommunikation.

Projektet är ett viktigt bidrag till det pågående utforskandet av gränssnittet mellan semantik och pragmatik och innebär en möjlighet att undersöka vilken roll intersubjektivitet spelar i språk på ett grundläggande plan.