Principia Creolica

Mikael Parkvall
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2010-2012
Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond

Syftet med projektet är att visa att kreolspråk härstammar från pidginspråk, och att uppkomsten av en kreol – till skillnad från vad som påståtts – representerar en högst säregen form av språkutveckling.

Lingvistisk arkeologi på Nya Irland, Papua Nya Guinea

Eva Lindström
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2010–2012
Finansiär: Vetenskapsrådet

Kuot talas av cirka 1000 personer på ön Nya Irland i Papua Guinea i sydvästra Stilla havet. Det är ett isolat, utan påvisad släktskap med andra språk, och det är hotat i och med att barn inte längre lär sig det. Projektet har två delsyften.

1. Att dokumentera kuots ordförråd och göra det tillgängligt i lexika som utformas i olika versioner dels för talarna själva, dels för lingvister.

2. Att undersöka de språkliga avlagringar som kontakt med talare av austronesiska (oceaniska) språk ur olika grupper lämnat i kuot under århundradenas lopp, och som kan avläsas i ordförrådet, ljudsystemet och i någon mån i kuots grammatiska strukturer. Den arkeologiska metaforen i titeln syftar på grävandet i dessa avlagringar och uttolkningen av deras sociokulturella kontext.

Varmt och kallt – universellt eller språkspecifikt?

Maria Koptjevskaja Tamm
(projektansvarig) och Magnus Sahlgren
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2009–2011
Finansiär: Vetenskapsrådet

Kan språksystem variera helt fritt i fråga om hur många temperaturuttryck de har och vad de betyder, vilket grammatiskt beteende de uppvisar, varifrån de kommer och vilka överförda betydelser de har, eller finns det begränsningar? Om det gör det, vad beror de på? Finns det universella temperaturbegrepp? Dessa och liknande frågeställningar utgör grunden för projektet, som studerar temperaturord, deras användningar, betydelse och grammatik i flera språk från olika språkfamiljer och geografiska områden. Projektet kommer att kartlägga variationen och sammanfatta de återkommande mönster som hittas. Vi kommer också att söka förklaringar till dessa mönster, i såväl neurofysiologi och klimat som i språkstruktur, språkhistoria och kultur. Läs mer...

ASU-korpusen

Björn Hammarberg
Typ: Forskningsresurs (språkkorpus).
Finansiärer: Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet (1991–94); Magn. Bergvalls Stiftelse; Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk Forskning; Henrik Granholms stiftelse.
Samarbete: Språkbanken, Göteborgs universitet (Lars Borin, Leif-Jöran Olsson).

ASU-korpusen är en longitudinellt anlagd språkkorpus av transkriberade inspelade samtal och skrivna texter från vuxna inlärare av svenska, kompletterad med ett jämförbart material från infödda svenskar. Den har byggts upp under 1990-talet inom projektet Andraspråkets strukturutveckling (ASU) vid Institutionen för lingvistik, SU, under ledning av Björn Hammarberg och har senare uppdaterats tekniskt i samarbete med Språkbanken, Göteborgs universitet (Lars Borin, Leif-Jöran Olsson).

Korpusen är uppbyggd för att tjäna som databas för undersökningar på individnivå av svenskt inlärarspråk i dess utvecklingsfaser och för att kunna jämföra inlärares och inföddas språkbruk. Tio utländska studenter vid Stockholms universitet har lämnat material med korta intervaller från nybörjarstadiet till en nivå där de studerar på svenska vid svenska högskolor. Därtill har ett motsvarande kontrollmaterial insamlats från sju svenska studenter. Ett likformigt innehåll för alla informanter möjliggör systematiska jämförelser mellan olika individer, mellan inlärare och infödda, longitudinellt över inlärningsstadier, mellan tal och skrift samt mellan olika samtalsaktiviteter eller texttyper. Korpusen omfattar totalt cirka ½ miljon löpord varav huvuddelen transkriberat muntligt material. Inlärarnas och de svenska informanternas produktion är ordtaggad. Ett särskilt gränssnitt, utformat inom den s.k. ITG-plattformen (Språkbanken, Göteborg) möjliggör sökningar och interaktiv bearbetning av framsökta data.

Negation i icke-verbala och existenssatser: ett typologiskt studie

Ljuba Veselinova
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2006–2010
Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektet har två huvudsyften. Det ena är att åstadkomma en typologi för negeringsstrategier i satser som (i) Britt är inte sjuk (icke-verbal sats) eller (ii) Gröna lejon finns inte (existenssats). En sådan typologi behövs för att komplettera befintliga typologier för verbal negation. Det andra syftet är att ge förslag till en funktionellt baserad förklaring för den observerade distributionen av de olika negeringsstragerierna.

För det första syftet används ett urval om 95 språk från olika språkfamiljer och områden runt om i världen. Preliminärt kan sägas att det är väldigt vanligt att använda en särskild negationstrategi för existentiella satser som (ii) ovan, t.ex. i ryska där satser som (i) negeras med verbnegationspartikeln ne (Britt ne bol’na) men satser som (ii) kräver den speciella negatorn net (Zelënyx l’vov net). De enda områden i värden som inte har speciella existensnegatorer tycks vara Västeuropa samt centrala och sydliga delar av Sydamerika.

För förklaringsdelen av projektet tittar jag dels på de speciella negatorernas använding i språkkorpora, dels på deras utveckling i enskilda språkfamiljer. De hittills studerade familjerna är slaviska och polynesiska.

Lättverb från ett tvärspråkligt perspektiv

Fredrik Heinat
Typ: Postdok (forskarassistent)
Löptid: 2010–2014

I projektet undersöker jag samverkan mellan syntax, morfologi och semantik. Jag är speciellt intresserad av det som kallas lättverb, eller stödverb, som ta i ta ett bad. Det speciella med de här verben är att de ändrar både vår tolkning av nominalfraser och den aspektuella tolkningen av handlingar, dvs. hur vi tolkar en händelses eller ett tillstånds interna förlopp. I jämförelse med ”vanliga” verb, som bada, gör lättverbet det möjligt att tolka nominalfrasen bad som ett predikat; alltså som en process snarare än ett objekt, som vore den normala tolkningen av nominalfraser. Lättverbskonstruktionen ta ett bad skiljer sig också från bada i fråga om hur vi tolkar den interna tidsstrukturen i handlingen. Den här typen av verb verkar finnas i de flesta språk. Målet med projektet är att inom lingvistisk teori redogöra för de egenheter som lättverb har och för eventuella kontraster som finns språk emellan.

Svenska emblem - en studie av symboliska gesters betydelse, funktion och potentiella variation.

Tove Gerholm
Typ: Postdok
Löptid: 2010–2011
Finansiär: Humanistiska Fakulteten, Stockholms universitet

Projektet syftar till att beskriva och definiera de symboliska gester som kallas ”emblem”. Mer specifikt ska projektet i) klargöra relationen mellan emblem, talat språk och språkbundna gester i ett material av barn–barn, barn–vuxen och vuxen–vuxen interaktion; ii) undersöka hur/om emblem varierar med sociolingvistiska parametrar som konversationstyp, ämne, ålder och kontext med hjälp av metoder från samtalsanalys; iii) analysera emblems betydelse genom att korrelera emblemtolkningar från interaktionsdata med emblemtolkningar i dekontextualiserade igenkänningstest.

Deltagarperspektiv som böjningskategori i chibchanska, nambikwaranska och mayaspråk

Henrik Bergqvist
Typ: Postdok
Löptid: 2008–2010
Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektet syftar till att beskriva och definiera en böjningskategori som i första hand uttrycker vilken status information har gentemot samtalsdeltagarna. Ett sådant grammatiskt uttryck specificerar förankringen hos taldeltagarna vad gäller kunskap om, eller upplevelse av, en händelse, i bred bemärkelse. Arbetshypotesen är att den semantiska beskrivningen av uttrycket görs i termer av symmetrier mellan taldeltagarna där en händelse kan vara symmetriskt tillgänglig (dvs. talaren antar att mottagaren redan besitter kunskap om händelsen i fråga) eller asymmetriskt tillgänglig (talaren antar att mottagaren är omedveten om händelsen).

Undersökningen förväntas belysa gränsnittet mellan semantik och pragmatik samt skillnaden mellan epistemisk modalitet och deltagarnas perspektiv som ett grammatikaliserat intersubjektivt uttryck.

Språken som undersökningen utgår ifrån antas ha denna kategori, och projektet innefattar även visst fältarbete på minst ett av språken.

Processer i tredjespråksinlärning

Björn Hammarberg och Sarah Williams
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: Intermittent 1990–2009.
Finansiering: Fakultetsmedel från SU.

Projektet är en omfattande longitudinell fallstudie av en vuxen flerspråkig person som tillägnar sig ett nytt språk (svenska) genom interaktion med infödda talare. Särskilt fokuseras den flerspråkiga situationen, inlärarens tillägnandestrategier och betingelserna för hur hennes bakgrundsspråk aktiveras i talsituationen. Projektet omfattar ett sammanhängande studium av en rad språkliga fenomen, såsom funktionell rollfördelning mellan bakgrundsspråken, typer av språkväxlingar och deras funktion, ordtillägnande under samtalsinteraktion, hypotetiska lexikala ordkonstruktioner och artikulationsbas i talet. De språk som huvudsakligen berörs är engelska (L1), tyska (L2) och svenska (L3). Aktiveringen av dessa språk i inlärarens samtal på svenska undersöks utifrån ett kognitivt perspektiv i relation till aktuella modeller av talandeprocessen. En longitudinell korpus av samtal mellan inläraren och en infödd svensk fördelade över 21 månader med start på nybörjarstadiet ligger till grund för undersökningarna. Projektet har slutrapporterats i Hammarberg, Björn (red.) (2009), Processes in Third Language Acquisition. Edinburgh: Edinburgh University Press.

Forskning inom typologiskt orienterad lingvistik

Östen Dahl
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2004–2009
Finansiär: Vetenskapsrådet

Inom ramen för programmet "Långsiktigt stöd åt ledande forskare" stödde Vetenskapsrådet under tiden 2004-2009 Östen Dahls forskning under ovanstående rubrik. Östen Dahls forskning under denna tid har handlat bl.a. om tempus och aspekt (en "ekologisk" semantik för tempus och aspekt, avståndsdistinktioner i tempussystem), grammatisk komplexitet (en jämförelse mellan älvdalska och svenska, komplexitet och grammatikalisering, NP-koordination som grammatisk resurs), grammatikaliseringsprocesser i nordsvenska nominalfraser, metoder för sampling av språk och skillnader i typologisk diversitet mellan olika regioner, animathet och egoforicitet, negationens typologi och användning av parallellkorpora i typologisk forskning.

Det centrala ordförrådet i ett typologiskt perspektiv:
betydelseglidning och överensstämmelser mellan form och innehåll

Maria Koptjevskaja Tamm (projektledare) och Päivi Juvonen (samordnare)
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2006–2009
Finansiär: INTAS (International Association for the promotion of co-operation with scientists from the New Independent States of the former Soviet Union)
Samarbete: CNRS (Frankrike), Universitetet i Tübingen (Tyskland), Institutet VINITI (Moskva, Ryssland), Institutet för Språkvetenskap vid Rysslands Vetenskapsakademi (Moskva), Statens Pedagogiska Universitet (Moskva, Ryssland), NIISP (Kiev, Ukraina)

Projektets övergripande syfte har varit att kartlägga och beskriva sådana semantiska betydelseglidningar som ofta förekommer i det centrala ordförrådet i världens språk, och att försöka förstå hur de uppstår. Det centrala ordförrådet identifieras dels via förmodat universella fysiska, mentala och sociala aktiviteter och företeelser (kropp, rum, tid, varseblivning, rörelse, mm.); dels via ordens frekvens och tydlighet. Inom dessa ramar har ett antal deskriptiva, metodologiska och teoretiska delmål identifierats. Läs mer om projektet här.

Finithet i indirekt anföring

Andreas Jäger
Typ: Postdok
Löptid: 2007–2009
Finansiär: Vetenskapsrådet

Språk har oftast en eller flera möjligheter att uttrycka skillnaden mellan direkt och indirekt återgivande av andras tal. Projektet är en typologisk undersökning av vilka grammatiska effekter som uppstår i representationen av indirekt tal i 268 språk från över 70 språkfamiljer och fem makro-områden. Syftet har varit att hitta tvärspråkliga paralleller mellan form och funktion i konstruktioner som framställer indirekt tal, särskilt dem som består av en rapporterande huvudsats och en underordnad bisats som framställer det indirekta yttrandet. När talaren gör valet mellan att exakt återge yttrandet eller att rapportera ur sin egen synvinkel får det oftast grammatiska följder. Dessa kan sammanfattas under begreppet ”finithetsfenomen”, som t.ex. en speciell markering på verbet eller förändrad ordföljd, och det är förändringarna hos verbet som har utgjort ett särskilt fokus i denna undersökning.

Pioneers of Island Melanesia – om människans tidiga förhistoria

Eva Lindström
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2002-2005
Finansiär: Vetenskapsrådet (genom European Science Foundation)
Samarbete: MPI Nijmegen (NL), LCHES Cambridge (UK), PRM Oxford (UK), MPI Leipzig (DE).

I detta tvärvetenskapliga projekt ingår forskare i lingvistik, arkeologi, biologisk antropologi och genetik, inom ESFs ramprogram OMLL. Syftet är att undersöka vad dessa vetenskaper tillsammans kan säga om människans tidiga invandring till och spridning genom öarna i sydvästra Stilla havet, från den första belagda närvaron för 40 000 år sedan till det att austronesisktalande folk gjorde sin entré för ca 3 500 år sedan. Genom samarbetet utvecklas även nya vetenskapliga metodologier. Läs mer om projektet här.

In på bara benen på mänskliga språk. En tvärspråklig studie om pidginspråk

Mikael Parkvall och Päivi Juvonen
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2003-2005
Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond

Syftet med projektet är att studera det mänskliga språkets begränsningar i termer av komplexitet, enkelhet och uttryckspotential. Mer specifikt är syftet att försöka besvara, genom ett noggrant språktypologiskt studium av pidginspråk, frågor som "Hur ser det minsta möjliga funktionella mänskliga språket ut?" och "Finns det företeelser i mänskliga språk som inte tillför språket nya kommunikativa nyanser, som s.a.s. inte fyller någon egen kommunikativ funktion?". Läs mer om projektet här.

Nominal juxtaposition. En tvärspråklig studie av en malträterad morfosyntaktisk företeelse

Maria Koptjevskaja Tamm
Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 2000-2003
Finansiär: Vetenskapsrådet

En ”prototypisk nominal juxtaposition” sytfar på en syntaktisk konstruktion i vilken två nomen (substantiv med eller utan modifierare, eller fulla nominalfraser) står intill varandra, med ordföljd och prosodi som de enda grammatiska markörerna för relationen dem emellan. Som exempel kan man ta den svenska konstruktionen en kopp kaffe, vilken, till skillnad från sin engelska motsvarighet a cup of coffee, saknar någon som helst explicit relationsmarkör jämförbar med of. Tvärspråkligt kan man identifiera en uppsättning konstruktioner som tenderar att göra bruk av juxtaposition, t.o.m. i språk som annars är generösa med explicita morfo- syntaktiska markörer.

Projektet syftar till att kartlägga användningen av nominal juxtaposition i ett tvärspråk- ligt perspektiv. En sådan noggrann kartläggning kan förhoppningsvis komma att ligga till grund för generaliseringar med avseende på den plats nominal juxtaposition har inom språkliga system. Hypotesen är att nominal juxtaposition är en oerhört spridd morfosyntaktisk företeelse som sannolikt finns i alla språk, har ett brett funktions- spektrum, från systematiska kontraster till explicita markeringar, och har olika historiska källor. Läs mer om projektet här.

Dynamic Modelling of the Relationship between Language Acquisition and Language Change

Typ: Forskningsprojekt
Löptid: 1994 - 1997
Finansiär: Riksbankens jubileumsfond - Bank of Sweden Tercentenary Foundation

Project group
Jan Anward (project leader)
Gunnar Eriksson, Päivi Juvonen, Lars Jäderberg, Ulrika Kvist Darnell, Gunnel Källgren, Francisco Lacerda, John Swedenmark, Jordan Zlatev