Bergslandskap i Hindukushregionen. Foto: Henrik Liljegren
Bergslandskap i Hindukushregionen. Foto: Henrik Liljegren


Vetenskapsrådet har beslutat om årets projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap och forskning vid Stockholms universitet tilldelas närmare 90 miljoner kronor. Två av projekten som beviljas stöd bedrivs vid Institutionen för lingvistik.

Fältlingvistiskt projekt

Henrik Liljegren är fältlingvist med lång erfarenhet av arbete i Afghanistan, Pakistan och indiska Kashmir. Sedan 2015 leder han ett areallingvistiskt projekt om språkkontakt och språksläktskap i den bergiga Hindukushregionen, vid gränsen mellan Afghanistan och Pakistan. Nu beviljas Liljegrens projekt "Gawarbati - dokumentation av ett hotat språk i Hindukush" ett bidrag från Vetenskapsrådet på 4 251 000 kronor. 

Gawarbati – ett hotat språk

Gawarbati talas idag av cirka 8000 personer i byar längs Kunarfloden, på båda sidorna om den internationella gränsen mellan Afghanistan och Pakistan. Språket hör till den minst utforskade undergruppen av så kallade dardiska språk, ett kluster av ålderdomliga språk och dialekter som är avlägset besläktade med svenskan och andra europeiska språk. När andra språk breder ut sig i den oroliga och konfliktdrabbade regionen hotas Gawarbati, som på sikt riskerar att dö ut. Syftet med forskningsprojektet är därför att samla in, annotera och analysera språkdata för att producera en modern grammatikbeskrivning, en öppen lexikal databas och en sökbar korpus baserad på ljud- och videoinspelningar. Arbetet kommer att utföras i samverkan med regionalt språkresurscentrum i Islamabad. Med projektet vill man bidra till en bättre förståelse för språket och den muntliga traditionen som i sin tur kan leda till att frågor om klassifikation, befolkningshistoria och kontaktmönster i denna mångspråkiga och multietniska region kan besvaras.

Dialogbaserad teori för evidentialitet

Karolina Grzech och medsökande Henrik Bergqvists projekt ”En dialogbaserad teori för evidentialitet” beviljas ett bidrag på 4 456 000 kr. Projektet avser analysera former tillhörande den språkliga kategorin evidentialitet (även kallad ”informationskälla”) ur ett dialog- och samtalsteoretiskt perspektiv. Med detta vill man utveckla definitionen av evidentialitet, som tidigare betraktats som en "exotisk" och marginell kategori.

Utgår från amerikanska urinvånarspråk

I arbetet kommer forskarna att använda talade språkkorpusar för att identifiera generaliserbara egenskaper hos evidentiella former och tillhandahålla analytiskt stöd för hypoteser gällande en tvärspråkligt giltig definition av evidentialitet. Datan kommer att utgöras av språkdokumentationer av amerikanska urinvånarspråk. 
Detta är det första försöket någonsin att formulera en giltig teori för evidentialitet baserat på användningsmönster, distribution och frekvens med hjälp av talade språkdata som är resultatet av mer än tjugo års språkdokumentation av inhemska minoritetsspråk.