Wälchli, Bernhard. 2022. Selectives (“topic particles”) on subordinate clauses. Linguistics. Published on-line: https://doi.org /10.1515/ling-2020-0242
https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/ling-2020-0242/html

Om studien

Artikeln undersöker en typ av grammatiska kategorier som tidigare har beskrivits för specifika språk, men som aldrig tidigare jämförts systematiskt ur ett språktypologiskt perspektiv. Det handlar om en typ av topikmarkörer som i studien kallas för selektiver och som förekommer i många av världens språk, dock inte de europeiska. 

Topik är en språkvetenskaplig term som används för att beteckna det som språkliga yttranden handlar om. Eftersom språkliga yttranden är hierarkiskt strukturerade och har olika nivåer av språkstruktur kan man skilja mellan till exempel topik i en sats (det är oftast det grammatiska subjektet), topik i en mening, topik i en eller flera meningar tillsammans (uttrycks på svenska ofta med sådana uttryck som När det gäller X, ...) och diskurstopik (vad en hel text handlar om). 

Många av världens språk har partiklar eller andra grammatiska element för att markera vad en mening handlar om och det är den sortens "topikmarkörer" – selektiver – som är intressanta här. Studien undersöker selektiver i översättningar av Nya Testamentet så att språkbruk i världens språk kan jämföras utifrån enstaka exempel. I ett första steg har selektiver i 81 språk identifierats, bland annat i språk som talas på Nya Guinea, inhemska quechuaspråk i Sydamerika liksom syd- och östasiatiska språk som japanska eller koreanska. I ett andra steg undersöks hur dessa markörer används i bisatser som till exempel konditionalsatser (om-satser) och koncessivsatser (fastän-satser). Resultatet visar att selektiver mest förekommer i initiala bisatser och att de förekommer oftare i vissa typer av bisatser, framförallt i konditionalsatser. Jämförelsen av selektiver i parallella texter visar dock att dessa grammatiska kategorier skiljer sig mycket åt mellan olika språk. Därmed kan man inte tala om en enhetlig grammatisk kategori. Varje språk har istället egna grammatiska kategorier som dock följer vissa universella tendenser.

Läs hela artikeln här