Tove Gerholm är forskare i allmän språkvetenskap vid Institutionen för lingvistik. Hennes forskningsintresse är språkutveckling, pragmatik och i synnerhet pragmatisk utveckling; icke-verbal kommunikation; känslomässiga uttryck och förhållandet mellan dessa uttryck och talat språk. Hennes forskning är i huvudsak inriktad mot hur barn lär sig språk. Hon är projektansvarig för det nyligen avslutade MINT-projektet (The Swedish MINT Project: Modelling infant language acquisition from parent-child interaction).

Tove Gerholm har nu av Vetenskapsrådet tilldelats 5,9 miljoner kronor för ett fyraårigt forskningsprojekt "Att söka nya svar på en gammal fråga, eller: Hur lär sig barn språk?" I projektet kommer även Gláucia Laís Salomão, FD i lingvistik och Petter Kallioinen, gästdoktorand vid Institutionen för lingvistik, att medverka.

Totalt beviljat anslag: 5 900 000 SEK

Kort sammanfattning av projektets bakgrund

Frågan hur barn lär sig tala har funnits så länge vi kan minnas. Trots det är vi fortfarande långt ifrån en heltäckande bild av hur processen ser ut liksom vad som krävs för att stötta den. Vissa delar vet vi emellertid mer om än andra. Så vet vi t ex en hel del om hur barnets verbala utveckling fortgår under de första åren och att barnet behöver ha talare som interagerar med honom/henne, som ger verbal återkoppling, och som stöttar barnet språkligt. Under de senaste årtiondena har det också framkommit att andra modaliteter än den vokala/verbala spelar roll för språktillägnandeprocessen. Blickbeteende, gestanvändning och – alldeles nyligen bekräftat – beröring under barnets första år, inverkar på hur ett barns språkförmåga mätt i ordförråd ser ut flera år senare. Parallellt med studierna av språkutveckling har psykologisk forskning de senaste 20 åren kunnat visa på komplexa samband mellan språk och kognitiva förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne, förmåga till symbolisk lek och imitation. Hur dessa samband ser ut är fortfarande oklart, är det språket som stärker övriga förmågor, tvärtom eller på något tredje sätt?

Projektet utgörs av tre delstudier där den första avser att besvara frågan Hur förhåller sig olika modaliteter till varandra i språktillägnandet? Den andra frågeställningen är Vilken relation finns mellan ett barns språkutveckling och hens resultat på test inom andra kognitiva områden? Den tredje delstudien är utformad för att testa säkerheten i den explorativa första studien. Den databas som används vid studierna består av transkriberade videofilmer, där materialet "taggats" vilket möjliggör statistiska analyser på stora mängder data.

Sammantaget har vi väldigt bra förutsättningar att besvara frågor som tidigare varit svåra att närma sig eftersom stora datamängder är sällsynta i barnspråksforskning och extremt tidskrävande att framställa. De löpande testerna av barnens utveckling i övrigt bidrar till materialets rikedom. Tack vare detta kan vi faktiskt räkna med att hitta nya svar på den gamla vanliga frågan ”Hur lär sig barn prata?”.