Deras språkliga situation är ytterst komplex och mycket olik den som andra (hörande) människor erfar eftersom det är mycket svårare för en person som helt eller delvis saknar hörsel att tillägna sig det språk som talas i omgivningen. Dessutom, om den som är döv inte heller under uppväxten ges möjligheten att tillägna sig ett språk (talat eller tecknat) kan detta få konsekvenser i form av eftersatt språklig och kognitiv förmåga. Eftersom många döva som kommer till Sverige har växt upp med just sådan begränsad, eller nästintill obefintlig tillgång till språk syftar projektet mer specifikt till att studera hur döva nyanlända över 18 år använder sig av språk i social interaktion. Dessutom kommer projektet att undersöka hur deras språkliga tillägnande av svenska och svenskt teckenspråk ser ut.

På bild: Krister Schönström och Ingela Holmström
På bild: Krister Schönström och Ingela Holmström, forskare i projektet vid Stockholms universitet. Foto: Marianne E Berggren
 

Hur lär sig döva vuxna ett nytt språk

I dagsläget råder det brist på studier som beskriver vilka konsekvenser avsaknad av språk kan få för döva individer och vilka möjligheter de har att i vuxen ålder tillägna sig språk. Det finns heller ingen forskning på hur undervisning av döva som lär sig ett nytt språk i vuxen ålder ser ut och hur individer med olika språklig bakgrund utvecklar en gemensam kommunikation. Därutöver är vetenskapligt baserade studier kring döva nyanlända i stort sett obefintliga, såväl i Sverige som internationellt, varför projektet kommer att generera viktiga kunskaper kring språkutveckling och språkanvändning hos målgruppen.

Utredning om uppehållstillstånd är komplex

Den språkliga situationen får en särskild konsekvens för döva nyanlända då Migrationsverket ska utreda om de ska få uppehållstillstånd eller inte. Eftersom många av dem inte har ett fungerande språk är det inte heller möjligt att göra en kartläggning av deras bakgrund och det går inte att utan vidare använda sig av varken (tal)språktolk (på grund av individens begränsade tillgång till sådant språk) eller teckenspråkstolk (eftersom individen inte behärskar svenskt teckenspråk). Därför behöver de döva nyanlända först lära sig svenskt teckenspråk för att utredningen ska kunna göras. Sådan undervisning erbjuds på ett fåtal platser i Sverige, bland annat på olika folkhögskolor med särskilda program för just döva nyanlända. Dessa utbildningsanordnare ställs dock inför att undervisa en grupp döva som saknar, eller har endast begränsad behärskning av tidigare språk, utan att ha vetenskapliga kunskaper att luta sig mot.

Projektets upplägg

I syfte att få en nyanserad bild av hur döva nyanländas språkanvändning och språkutveckling ser ut utifrån ett flerspråkigt perspektiv består projektet av två delprojekt: Delprojekt 1 – Språkanvändning i social interaktion och Delprojekt 2 – Språktillägnande och utveckling av svenskt teckenspråk och svenska. I det första delprojektet kommer den språkliga interaktionen i klassrum där döva nyanlända undervisas att studeras närmare utifrån sociokulturella teorier och genom en etnografisk ansats. I det andra delprojektet skapas data i form av språklig produktion med hjälp av olika språkliga stimuli och tester. Här undersöks döva nyanländas språkliga utveckling i både svenskt teckenspråk och svenska genom analyser av deras språkproduktion över tid med avseende på språkinnehåll, språkriktighet och språklig komplexitet. Målet är att utröna mönster i deras språkinlärning och språkutveckling och på så vis generera vetenskaplig kunskap som sedan kan tillämpas i framtida interventioner och i undervisning.

Spridning av resultaten

Projektet är fyraårigt och har designats på ett sätt så att de olika delarna ska kunna undersökas på djupet och resultat ska kunna publiceras och presenteras både under och efter projekttiden. Projektet kräver särskilda kompetenser och god kännedom om och kontakter med fältet. Projektets medlemmar har lång erfarenhet av de olika metoder som används inom delprojekten och djupa kunskaper i dövundervisning samt om dövas språktillägnande. Såväl projektledaren som den medverkande forskaren är själva döva och behärskar svenskt teckenspråk. Resultaten från projektet kommer att spridas genom vetenskapliga publikationer och deltagande i forskningskonferenser. De kommer även att presenteras för professionella och andra intressenter, såsom utbildningsanordnare, myndigheter och organisationer.