Vem är du, och vad har du pluggat?

- Jag heter Elsa Brunemalm. Förut har jag läst Teckenspråk I på helfart, som är sammanlagt uppgår till 30 hp.

Hur kändes det då du pluggade teckenspråk?

- Det kändes väldigt spännande! Sådan typ av utbildning borde egentligen finnas på gymnasieskolan. Jag har gått på teckenspråkigt gymnasium, men den här typen av utbildning var något helt nytt för mig och utmanande. Jag fick mycket intressant information, både från socialt perspektiv, hur vårt teckenspråkssamhälle sett ut, och språkligt perspektiv, vad språket är, hur tecken bildas, vad grammatik är för något och så vidare. Det var väldigt värdefullt och intressant för mig.

Har du nytta av att du har läst teckenspråk i ditt arbete?

- Jo, absolut. Jag har haft stor nytta av att jag läst det, både för mig själv personligen och som människa. Jag har blivit mer medveten om vad det innebär att vara döv, hur viktigt teckenspråket är och hur det påverkar mig. Teckenspråkets historia betyder också väldigt mycket för mig personligen som döv här i Sverige. Dessutom jobbar jag med kommunikation idag och många saker har jag glädje av, t.ex. då det handlar om teckenspråksöversättningar, eller om svenska texter och hur de fungerar och passar ihop med döva, teckenspråkiga mottagare. Då det gäller sådana saker har jag haft stor nytta av att ha läst teckenspråk och använder det mycket i mitt arbete.

Varför tycker du att andra bör läsa teckenspråk?

- För att det här är den enda platsen i Sverige där vi kan få så oerhört mycket kunskaper om teckenspråk som språk, som också är samlat på en och samma plats. På andra platser finns inte motsvarande kunskaper att erbjuda. Och en person som läser teckenspråk får lära sig mycket om sig själv som person samtidigt som identiteten utvecklas oerhört, och i framtiden kanske personen vill ha ett yrke som är kopplat till teckenspråk, eller så kan denne ha nytta av det i sitt arbetsliv.

- Om man själv är döv och använder teckenspråk, så innebär det att läsa teckenspråk på universitetet att man stärks oerhört i sig själv och sin identitet och i sitt eget språk. Man får en koppling mellan historien och idag och lär sig om grammatik. Dessa saker har så stor betydelse för en själv som person. I Sverige finns inte så stor kunskap samlad någon annanstans än på Lingvistikens Teckenspråksavdelning. Det betyder att en döv person som läser teckenspråk på universitetet vinner så mycket, både personligen och för arbetslivet i många olika sammanhang.