Igenkänningsprocess i den mänskliga talperceptionen

Hatice Zora
Hatice Zora

Lexikal access är en central komponent vid människans tolkning av talat språk. För att förstå hur denna process fungerar är det viktigt att undersöka vilka typer av akustisk information som finns representerade i människans långtidsminne och hur hjärnan använder denna typ av information.

I Hatice Zoras avhandling undersöks om det finns s.k. minnesspår för prosodisk information (språkmelodi) i lexikal access och om denna prosodiska information uppfattas innan uppmärksamheten riktas mot talsignalen. Avhandlingen jämför tre språk som är typologiskt distinkta – engelska, turkiska och svenska – och testar i vilken utsträckning betydelsen av prosodiska drag för lexikal access är språkspecifik och skiljer sig åt mellan olika språktyper.

För att förstå lexikal access i grunden är det nödvändigt att följa och registrera hjärnaktivitet i realtid, för att observera igenkänningsprocessens utveckling. I avhandlingen användes Elektroencefalografi (EEG), en elektrofysiologisk teknik för att studera elektrisk aktivitet i hjärnan med god tidsupplösning, vilket möjliggör observationer av tidsutvecklingen i lexikal processning. EEG-tekniken fångar neurala responser som är direkt relaterade till specifika sensoriska och kognitiva processer. Det kan ge utslag vid hjärnans automatiska reaktioner på förändringar av hörselintryck, även om uppmärksamheten är riktad på annat håll.

Prosodins betydels för lexikal access

De studier som presenteras i avhandlingen visar att prosodins betydelse för lexikal access är obestridlig. Hjärnan reaktion är starkare och aktiverar större områden när den processar prosodiska drag i faktiska ord jämfört med pseudoord. Prosodisk information aktiverar minnesspår kopplade till ord och deras möjliga lexikala avledningar även utan någon som helst kontext. Minnesspår av denna information i hjärnan påverkas inte av uppmärksamhet och har därför någon grad av automaticitet. Avhandlingen visar att hjärnan inte bara uppfattar prosodiska förändringar utan att den också använder dem för att aktivera minnesspår associerade med ord och deras möjliga avledningar.

Avhandlingen i lingvistik –”Mapping prosody onto the lexicon – Memory traces for lexically specified prosodic information in the brain” – försvarades fredagen 2 december 2016 vid Stockholms universitet. Opponent var Valéria Csépe, Professor at Brain Imaging Centre, Research Centre for Natural Sciences of the Hungarian Academy of Sciences, som också närvarade vid Stockholm University Brain Imaging Lecture vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Vidare information:

Kontaktuppgifter: Hatice Zora, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet
Epost: hatice@ling.su.se
Telefon: 08 16 29 30 Mobil: 072 205 17 83