Tid och plats: Torsdagen den 11 februari, kl. 15-17 i C 307.

Sammanfattning

Språkförståelseprocessen är inkrementell – läsare försöker successivt maximera tolkningsgraden av satser vid varje nytt ord som påträffas under tolkningsprocessen, något som lokalt tvetydiga satser, s k ”garden-path”-satser påvisar. Dessa är svåra att förstå eftersom de initialt kan tillskrivas en tolkning som visar sig vara inkompatibel med ett uppkommande ord och satsens konstituentstruktur därmed måste omtolkas för att bli begriplig. I den engelska satsen ”The horse raced past the barn fell”kan verbet ”raced” tolkas som både finit verb och particip, men enbart den senare, mindre föredragna, tolkningen är kompatibel med det finala verbet ”fell”.

Transitiva satser kan även vara lokalt tvetydiga med hänseende på argumentens grammatiska funktioner. Så är fallet med svenska objektstopikaliserade satser i vilka objektet är lexikalt och därmed inte tillhandahåller information om huruvida det utgör subjekt eller objekt i satsen, såsom i ”Kalle gillar jag inte”. Egennamnet ”Kalle” tolkas initialt som subjekt, en tolkning som måste överges när subjektspronomenet ”jag” påträffas och satsen därmed måste omtolkas. Satsen är därför lokalt tvetydig i fråga om grammatisk funktion. I ”Honom gillar jag inte”, å andra sidan, tillhandahålls information om att det initiala argumentet är objekt direkt eftersom det utgörs av ett objektspronomen.

Vid semineriet kommer jag presentera resultat från ett EEG-experiment som vittnar om att en omtolkningsprocess sker i hjärnan vid förståelse av lokalt tvetydiga, objektstopikaliserade satser i svenska. EEG (elektroencefalografi) är en metod som mäter spänningsförändringar hjärnan med en väldigt hög tidsupplösning. Jag kommer att visa att omtolkning av grammatisk funktion i svenska återspeglas i hjärnans elektriska aktivitet. Den aktivitetsförändring som sker skiljer sig från den som antas återspegla ”vanlig” omanalys av en sats konstituentstruktur. Dessa resultat pekar därmed på att omanalys av konstituentstruktur och omanalys av grammatisk funktion utgör två distinkta processer och att omanalys av argumentens grammatiska funktioner inte omfattar en omtolkning av satsens konstituentstruktur.