Totalt beviljat anslag: 4.800 000 SEK

Projektbeskrivning
Alla vet vi att vi måste andas för att leva. Funderar vi lite på hur talat språk fungerar inser vi också snabbt att vi måste andas för att kunna prata. Vad vi kanske inte tänker så mycket på däremot är att vi kan uppfatta andningen hos den vi talar med såväl med synen och hörseln och kanske till och med känseln. Vi både ser och hör när den vi pratar med andas in för att börja säga något, eller andas ut efter att ha pratat färdigt. Om någon tystnar utan att andas ut, alltså håller andan en kort stund, kan det bero på att han eller hon inte pratat färdigt. Den här typen av observationer har gjort att flera samtalsforskare menar att andningen är betydelsefull i kommunikationen och särskilt för turtagningen i samtal. Dessa påståenden har dock knappt testats i några empiriska vetenskapliga studier alls och de har så vitt vi vet aldrig testats i samtal med fler än två deltagare där turtagningen blir mer komplicerad.

I projektet Andning i samtal vill vi ta reda på när inandningar, utandningar och andhållningar förekommer i förhållande till olika händelser i samtal och beskriva detta. Vi ska registrera andningsbeteendet med elastiska band som mäter förändringar i bukens och bröstkorgens omkrets. Tekniken kallas Respiratory Inductance Plethysmography och brukar förkortas RIP. Vi ska spela in samtalen med mikrofoner placerade vid mungipan på deltagarna och med videokameror. Utifrån ljudinspelningarna kan vi sedan se när deltagarna pratar och när de är tysta, hitta ställen där någon annan tar ordet med mera. Vi ska även spela in själva andningsljuden med mikrofoner fästa direkt på halsen på deltagarna för att kunna undersöka om det går att hitta in- och utandningar och skilja dem från varandra bara med hjälp av ljudet. Alla dessa olika registreringar synkroniseras så att man till exempel kan titta på när inandningar sker i förhållande till början på yttranden. Utrustningen som krävs för projektet finns på plats och är utprovad i pilotundersökningar. Vi ska spela in spontana samtal om cirka 30 minuter vardera där deltagarna får prata om precis vad de har lust med. Språket kommer huvudsakligen vara svenska. Vi kommer att använda tre deltagare i varje samtal eftersom detta rimligen ställer större krav på turtagningen och även ger fler av de händelser i samtalet som vi är intresserade av.

Den nya kunskapen som projektet genererar blir betydelsefull på flera olika sätt. Det viktigaste för forskargruppen är grundforskningsnyttan av en vetenskaplig beskrivning av hur vanliga och regelbundna olika typer av andningsbeteenden är i samband med olika händelser i samtal. Detta eftersom en sådan beskrivning lägger grunden för fortsatta undersökningar av hur betydelsefulla dessa fenomen faktiskt är i talad kommunikation. Vidare väntas projektet ge viktiga metodologiska insikter vad gäller insamling av andningsdata i spontana samtal. Eftersom det i princip inte finns några tillgängliga databaser med denna typ av information blir de data som samlas in även en unik resurs för framtida forskning. Slutligen kommer projektet flytta fram det aktuella forskningsläget inom talteknololgi och bidra till utvecklingen av mer människolika artificiella samtalsparter.

In English

Previous research has suggested that respiration is implicated in coordination and joint management of dialogue flow by interlocutors, e.g. by indicating intention to take or release a speaking turn. However, so far these claims have not been tested in a large study of spontaneous conversation.

The project aims at filling this gap by investigating the role of breathing and its perceptual (visual and auditory) cues for interactive control of conversation. The analyses will be based on a corpus of multiparty spontaneous conversations in Swedish. Changes in rib cage and abdomen circumference due to breathing will be captured using Respiratory Inductance Plethysmography. Auditory and visual breathing correlates will be recorded in parallel to the actual conversations. The analysis will be accompanied by automatic classification to examine discriminative power and technological implications of the results.

By exploring physiological basis of elementary mechanisms of conversation, the project will contribute significantly to the understanding of embodied practices underlying collaborative human action. In addition, by refining computational models of turn management, it will lead to improvements in state-of-the-art speech technology applications and will help develop more human-like dialogue systems. Lastly, it will provide important methodological insights into methods of respiratory data collection in spontaneous dialogue.