Huvudansvarig för det fyraåriga projekt är professor Hillevi Lenz Taguchi vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Projektmedarebetare från Insitutionen för lingvistik är Tove Gerholm, forskare i allmän språkvetenskap och Petter Kallioinen, tekniker och labb-assistent. Ytterligare projektmedarbetare är de båda forskarna Anna Palmer och Sofia Frankenberg från Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Totalt beviljat projektanslag: 13 944 000 SEK

Projektbeskrivning:
Är uppmärksamhet något som bäst tränas med hjälp av ett datorprogram, eller utvecklas uppmärksamhet bäst i socialt samspel kring ett gemensamt lärandeobjekt? Kanske har de två metoderna olika fördelar?

Syftet med denna interdisciplinära studie är att undersöka två vanligt förekommande pedagogiska metoder för att främja barns lärande i svensk förskolepraktik: så kallade utforskande läroprocesser respektive datorbaserade program för att träna uppmärksamhet. Väl beprövade metoder från pedagogik, lingvistik och kognitiv neurovetenskap används för att producera ny evidensbaserad kunskap om mötet mellan barns lärande och hjärnans funktioner i olika pedagogiska praktiker. Mer specifikt är det den pedagogiska metodens inverkan på a) barnens språk- och kommunikationsutveckling b) uppmärksamhetsförmåga c) sociala kompetens som studeras. I förskolans läroplan (Lpfö10) står det att verksamheten ska utveckla barnens sociala och kommunikativa kompetenser, stimulera deras nyfikenhet, uppmärksamhet, samarbets- och problemlösningsförmågor. Även barnens förmåga till empati, omtanke och öppenhet och respekten för olikhet skall utvecklas. Formuleringarna utgår från ett helhetsperspektiv på utveckling och lärande som innebär att kunskaper och färdigheter, problemlösning och abstrakt tänkande tränas i sociala vardagsprocesser med andra barn och vuxna. Att kunna interagera socialt, styra och vidmakthålla sin uppmärksamhet, och uttrycka sina egna och andras tankar och känslor är viktiga förmågor för att lyckas med såväl framtida studier som yrkesliv visar tidigare forskning. Ökad kunskap om hjärnan och dess utveckling understryker vikten av väl fungerade förskolemiljöer och tidigt stöd för barn med svårigheter inom områdena språk/kommunikation, uppmärksamhet och social interaktion. Detta gäller i synnerhet barn från resurssvaga miljöer och där framför allt pojkar. Frågan är dock vilken typ av pedagogisk praktik som bäst kan gynna dessa och andra barns utveckling och lärande.

Projektets följer sex förskolor i Stockholmsområdet under två års tid. Tre förskolor ligger i områden som kan betraktas som resursstarka och övriga tre ligger i socioekonomiskt mer belastade bostadsområden. De pedagogiska metoder som jämförs är socioemotionellt lärande (SEL), som utgår från problemlösning, grupparbeten och relationellt lärande, och datorbaserat lärande, där digitalt lärande, tydliga mål och individuella lärandeprocesser är centrala. På två av förskolorna, en i vardera område, kommer SEL-pedagogiken att utvecklas genom regelbunden handledning under interventionstiden. På två andra förskolor, en i vardera område, införs den datorbaserade pedagogiken. De resterande två förskolorna fungerar som kontrollgrupp. För att kunna utvärdera hur språk- och kommunikationsutveckling fortlöper – och eventuellt påverkas av pedagogiken – testas barnens språkliga förmåga.

In English: Enhancing preschool children’s attention, language and communication skills: An interdisciplinary study of socio-emotional learning and computerized attention training.

The aim of the proposed project is to examine how socio-emotional learning practices and computer program-oriented practices in Swedish preschools affect children´s attention, social understanding, language and communication skills. These data are further set in relation to "geographical socio-economic belonging" and the sex of the child. This interdisciplinary project uses well-tried intervention methodologies from pedagogy, language skill estimations from linguistics, and cortical measurements from cognitive neuroscience. Comparison is attained through the ethnographic field notes and video-recordings of three types of learning activities. All the observation data will be subject to multimodal analyses focussing on the children´s attention, social understanding and communication skills as these are expressed in nonverbal and verbal behaviour; but also on the environmental "texts"; material arrangements, symbols, etc. Testing is done through pre- and post-intervention language tests conducted at all six schools, and through neurocognitive test on a subset of children in an off-site Phonology Lab. These tests give us a developmental curve of the children in regard to language and communication skills, attention and social understanding. The results can - if conclusive in any one direction - have deep impact on pedagogic skills taught and used, as it will be one of the first evidence based educational-neuroscience studies on preschool children in Sweden.